lördag 5 september 2009
Något tungt
Min tanke med att ge min granne vårblommor var att hon givetvis ställa sig på min sida i konflikten mellan mig och vaktmästaren. Han hade ställt massa sopor utanför min dörr, och min hund hade blivit förgiftad. Jag ville att hon skulle försvara mig, och bad henne att följa med till expeditionen, där vaktmästaren satt. Men hon gav mig bara en oengagerad blick. ”Det där kan jag inte göra något åt, snälla du.” Jag insåg då att vi människor inte är något annat än egoister, allihop. Det är en skam och sorg. Jag gick därifrån med ett hål i hjärtat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar