Att fuska

Hela livet är ett fuskverk, tittar man riktigt noga kan man alltid hitta något fel. Ändå hänger allting ihop. Det fungerar på något osannolikt vis. Marjas problem var att hon iakttog allt fusk runt omkring. Hon lyssnade till människornas ord, det var inte många som pratade sanning. Alla kämpade för att få fram sin egna lilla förljugna värld. För att hålla ihop sig själva. Utan fusket skulle de rasa ihop, bli sjuka på riktigt. Marja hade läst att alla människor ljuger varje dag. För att härda ut.Ingen orkar med att alltid vara äkta. Lika bländande som solljuset faller på bilrutan i eftermiddagens rusningbrus lika outhärdlig skulle en verklighet utan fusk bli. Vi skulle bli förblindade av allt detta ljus, så överfulla av all vetskap att våra sinnen skulle rinna över. Marja tyckte att detta var så motsägelsefullt. För att få livet, hela världen att fungera så måste det bygga på en gnutta hederligt fusk.
Nåja, är det verkligen så, då är det väl den enda sanningen som är värt sitt namn!