Morgontystnaden är den ljuvligaste stunden. Den tiden som förbereder mig för dagen. Innan mobilklockorna startat sin morgonkamp med tiden. Barnen vilar i sina bäddar, ovetande om den annalkande dagen. De fladdrande stearinljusen värmer och sprider en stilla doft av vanilj. Utan ett ljud finns alla ljud närvarande. De ljud som känslor, stillhet och avsaknad av mänskliga stridigheter ger. Det tonlösa ljudet är större än något annat. Det är ett ljud som läker trummhinnor och smörjer in hörselgångarna med balsamets nektar.
Så genljuder plötsligt den uppvaknande omgivningens spirande ljud. Envetet pockande, att nattens vila är bruten. Sängvärmen är ett minne blott. Duschen sätts på, sömniga röster i ett hackigt sorl, skrammel i kökets vrå. En kaffedoft sprider sig, och välkomnar en morgondag som ingen ännu sett. Tystnade är bruten och ljuden går inte längre att stoppa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilken bra beskrivning, ...och välkomnar en morgondag som ingen ännu sett.
SvaraRaderaMycket bar beskrivning av morgonen och "Utan ett ljud finns alla ljud närvarande" är suveränt. Känns som du skrev det rakt ur hjärtat nu på morgonen. Vilken start på dagen den kommer att bli bra, tack.
SvaraRaderaInstämmer med dom andra här. En jättebra beskrivning om en lugn skön tyst morron, där ljud efter ljud läggs till allteftersom morronen vaknar.
SvaraRaderaVackert! Både tystnaden och ljuden när alla börjar vakna.
SvaraRaderaVackert, igenkännande och mysigt
SvaraRadera