Ärligt - jag får inga, i alla fall inga tydliga. Jag ställer dem inuti mig själv, till mig själv och det jag tror andra ifrågasätter. Egentligen vet jag inte vad min livsstil är och vilka val jag har gjort. Jag väntar hela tiden på ett ingripande i en svårförstådd tillvaro. Varje dag är ny, men har en tendens att hamna i samma fotspår. Ibland händer det något annorlunda, något som får livet att skaka till. Men vardagen har en oöverstiglig förmåga och makt att uppsluka all pånyttfödd visdom. Jag skulle vilja hoppa av det skenande tåget, och fly till en rofylld sammetslen tillvaro. Dit inte upprepande krav fodrade all min energi, och där sårande kritik hindrade mitt livsljus från att få brinna. Jag skulle nog bli anklagad för min brist på verklighetsförankring, för att vara en drömmare. Det skulle nog komma följfrågor som jag inte skulle kunna besvara, frågor jag tappat svaret på under livets gång. Spridda fragment av spirande önskningar och livsval, som blivit så kantstötta att spillrorna skingrats för vinden.
Vad har jag då kvar? Jag ställer mig den frågan varje dag, och jag försöker hitta en väg som leder mig fram. Förvillad i de avvikande gränderna är valen svåra att göra. Jag tror bristen på livsstil är den största och den vanligaste frågan. Eller snarare min egen inställning till min livsstil, och oförmågan till de förlösande frågorna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror att det är många som liksom dig aldrig får några frågor. Tänk så många som bara lever, utan att ge några speciella avtryck på jorden, men ändå mår mycket bättre än dem som syns.
SvaraRaderaHär kommer en hoppas jag tydlig fråga: Har du tänkt igenom vad som är dina egna önskemål kontra vad som är omgivningens förväntningar på dig?
SvaraRaderaVi är ju sociala varelser och kan inte leva isolerade eller opåverkade. Men jag tror verkligen att "lyckan" är beroende av att man kan identifiera det som är ens alldeles egna önskemål.
Mycket vackert och poetiskt formulerat med kantstötta fragment av spirande önskningar som spritts för vinden, men också väldigt tragiskt. Går det att släppa taget om de där gamla önskningarna och sätta upp nya mål i livet?
Min livsstil är alla de val jag gör varje dag, men inget jag reflekterar över till vardags. (Därför ljög jag ihop en historia till Puffen ;). Din text är målande och poetisk.
SvaraRadera